Historien om Kapten Kuling

Kapten Kuling

Anders Nödtveidt vid Ostidienfararen Göteborg.

Historien om Kapten Kuling

 

 

En kulen natt i mars tittade kaptenen på färjan ut genom fönstret på kommandobryggan och såg regn, regn och åter regn. Men vad var det? Ett litet otydligt föremål vräktes mellan vågtopparna på det skummande havet . Han tog upp sin kikare och försökte fokusera. Det såg ut som en liten barkbåt i vågskummet. Han skärpte inställningen på kikaren, gnuggade sig i ögonen och tittade igen. Jo, det är något där ute! Färjan var på väg över Skagerack från Strömstad till Sandefjord men hade bara kommit till Kosterfjorden där havet grundar upp och vågorna blir kraftiga. När färjan kommit lite närmare föremålet såg kaptenen att det måste vara en båt. En liten livbåt, men den såg gammal ut. Som en livbåt från en segelskuta. Konstigt, tänkte kaptenen. Detta måste vi titta närmare på. – Stoppa motorerna, beordrade kaptenen.

Från färjan sattes livflotten ut och snart hade man fått tag i den gamla båten. Märkligt, en sådan gammal livbåt i de här farvattnen! Men ännu märkligare! Längst fram under skarndäcket låg ett litet bylte inlindat i flera lager med filtar tillsynes helt oskadat. Ett litet barn.

 

Barnet växte upp bland sjöfarare och kaptener och lärde sig snart att det finns äventyr och mysterier att söka överallt. Han träffade på både ärliga och skumma personer och av en av dem fick han höra talas om Kapten Skörbjuggs fantastiska skatt. Ingen hade lyckats hitta den. Där och då bestämde han sig. – Jag ska finna den! Han samlade en besättning som han kunde lita på. Palle Puckel, Starka Heidi, Charley och Rulle och med dessa gav han sig ut på sitt livs äventyr. Och vem hade kunnat ana att det skulle leda till ännu ett äventyr och ännu ett äventyr…

Copyright @ Anders Nödtveidt